03.52

Nyss hemkommen.

Sällan har jag känt ett sånt förakt för mänskligheten som inatt. Ja, jag vet att jag är en del av den och det får mig att skämmas. Jag skäms över att vara det djur jag är.

Homo sapiens.

Vilket jävla skämt.

Nej, jag är inte nykter men jag kan ändå inte låta bli att förvånas över vilket pack vi är. Ytligheten som präglar vår västerländska tillvaro äcklar mig. Jag vill inte vara med längre.

Ibland önskar jag att jag vore ett djur som finner tillfredsställelse i att bara överleva.

Jag kan få sån ångest ibland över att jag inte kan rädda mänskligheten.

Istället söker jag tillfällig tröst i alkoholens ljuva, mjuka omfamning och försöker intala mig att det kommer bli bättre i takt med att promillehalten i mig ökar.